Hemma från Spanien, oktober 2009.
Nu har vi varit hemma nästan två veckor efter vår Spanienresa. Spaniensemester betyder för många bad, solkusten och hålligång. För oss betydde det i stället Madrid, konstmuseer, tjurar, gamla fästningsstäder, miljontals olivträd, torra slätter i inlandet, skogiga berg, åsnor, getter och mycket, mycket mera.
Picassos Guernica på Museo Reina Sofia
Efter tre heldagar i Madrid börjar man hitta i stan, vet var Pradomuseet, Museo Thyssen-Bornemisza och Museo Reina Sofia ligger, känner igen de viktiga platserna Sol, Plaza Mayor, Cibeles, Colon etc. Man känner också pulsen och trafikrytmen, som ibland kan vara nog så häftig. Häftigt och i högsta grad spektakulärt men även fascinerande var det också på tjurfäktnigsarenan Las Ventas. Fullsatt, säkert 20.000 entusiastiska spanjorer, som hyllade sina "hjältar" efter fullbordad uppvisning framför de spetsiga hornen.
Olivträd i massor
Bilturen västerut och söderut från Madrid under en dryg vecka innebar en utmaning i språkkunskaper varje gång vi skulle söka hotell. äta eller göra något annat som innebar konversation med spanjorer. Ett mycket litet fåtal behärskar engelska, övriga bara spanska. På en restaurang skickade de fram en ung kypare som var deras så kallade "engelskaexpert". Han hade studerat engelska en månad och kunde ju engelska därefter! Med teckenspråk, ett otal upprepningar och uppgivna gester lyckades vi dock för det mesta hitta det vi önskade. Vi lyckades t.o.m. med konststycket att till Anitas förskräckelse av misstag beställa in kanin till middag en dag.
Ringmuren runt Avila
Vi passerade ett antal städer och byar med massiva medeltida ringmurar och borgar och även lämningar och minnen från romartiden, bl. a. en nästan helt intakt romersk teater i Merida långt nere i söder. Vi var inte långt från Portugal ibland och inte heller långt från Medelhavet i söder, men vi avstod från att försöka nå några badstränder trots att vädret var full sommar med temperaturer ofta på mellan 25 och 30 grader.
Ett litet extra äventyr blev det vid säkerhetskontrollen i Madrid vid hemresan. Ingen av oss reflekterade då närmare på säkerhetsbestämmelserna. Kontrollanten stoppade mig och bad mig öppna handbagageväskan. Snabbt plockade hon fram en liten plastflaska med Anitas handkräm. Den konfiskerades direkt. Men inte nog med det. Hon rotade runt en stund och hittade en trettio centimeter lång, vass, spetsig, stilettliknande brödkniv!!! Kniven som vi använde vid våra improviserade kaffe- och lunchraster vid vägkanten. Jag kände en blandning av förvåning, skam och upprymd pojkaktig glädje över avslöjandet, nästan som en ertappad presumptiv terrorist. Undrar just om kontrollanten kände likadant? Det var dock inte allt. Efter lite letande plockade hon upp vår lilla nagelsax, knappt 15 cm och med helt rundade skänklar. Inget större vapen direkt! Efter våra böner och efter konsultation med den högste polisbefälet på plats fick saxen godkänt och vi kunde passera. Då visade det sig att mitt bälte, som också måste passera säkerhetskontrollen, hade ramlat av bandet och jag nästan tappade byxorna. Allt väl till slut och vi kunde lämna Madrid.
Kafferast med brödkniven i väskan
Flyget gick via Prag. Dagen efter skulle det visa sig, blev det snöstorm och inställda flyg i Prag. Som tur var låg vi en dag före. Väl hemma på Arlanda och i Barkarby skulle vi komma att uppleva både krossade rödvinsflaskor och sviter av spanska sandloppor, men det får bli en annan historia.
Spanienresan var helt igenom lyckad och utgör ett nytt fint reseminne.
